Det är som om jag läker igen.

01:40

Jag vill så gärna kunna sova men sömnen håller sig undan.
Och jag har lite för mycket tankar för att kunna stänga av.
jag hoppas väl lite på att det ska bli lättare om jag skriver av mig lite.

Mitt liv förändrades på bara några sekunder, Och det är något otroligt som händer i mig när jag inser att mitt liv betyder så mycket mer helt plötsligt, när det innehåller så mycket mer än vad det gjorde en sekund innan.
Jag vågar inte vara glad, lycklig. upp över öronen kär, den enda gången då det faktiskt är okej så har jag lärt mig att behärska mina känslor, så istället för att lära mig att hålla borta känslorna så måste jag lära mig att ta fram dom, och jag vet att jag kan, kanske bara måste veta att det faktiskt är på riktigt, för det är nästan som att det inte riktigt är sant att det faktiskt händer just mig.
Men jag är så medveten om att jag inte drömmer, att jag känner pirret i magen, svagheten i mina knän och jag tappar kontrollen men kämpar med all min kraft för att behärska mig, det här har aldrig hänt mig förut, jag har aldrig känt såhär. och det gör mig förvirrad just nu, men samtidigt blir jag full av ett lyckorus som jag älskar.

Behövde få säga det där, få det ur mig, men ska berätta om min dag nu istället. ^^

Jag satte klockan på elva men sov till tolv och gick väl upp halv ett. Åt frukost som bestod av en liten skål med yoghurt och en kopp kaffe (fick inte i mig något mer), jag sminkade mig, gjorde mig i ordning som vanligt och kom ut vid halv två, då jag åkte till mormor och morfar, läste boken ''Europa'' på vägen dit, den är väldigt intressant, hur som helst, kom i alla fall till mormor och morfar där jag träffade mamma och Claes. vi tog en fika, mormor och morfar berättade om hur dom hade haft det i Thailand och i Malaysia. Och jag drack tre koppar kaffe till.

Vid halv fyra så tog jag mig till handen för att träffa J.
Vi tog en fika i centrum, så jag drack ännu mer kaffe. ^^
Sen gick vi till Rudan och satt och prata om vad vi vill uppnå med våra liv, vad vi vill bli som personer och vart vi är nu. Det var behövligt tror jag, det behövdes liksom. När det blev för kallt så bestämde vi för att ta oss tillbaka till centrum och värme, så vi gick tillbaka till Centrum och värmen, gick runt i centrum och hoppades att vi kunde äta på donken, men det var stängt, Superfail!
Men vi handlade lite mat på sabis som vi i alla fall kunde ta med hem.
I J´s fall, äta på pendeln, sen satt vi typ och bara satt, tills J skulle till pendeln, så tog vi sällskap till pendeln och jag väntade med honom till hans pendel kom, så lämnade jag honom ofrivilligt till pendeln och jag tog bussen hem till min pappa.

Och sen är jag ensam hemma hos pappa nu.
Och allt jag vill göra är att sova.
Så att tiden kan gå framåt i rekordfart som den gör när man sover.
För jag vill banne mig ha morgon nu!

Erhm...jaa.... har inte så mycket mer att berätta.
Ska försöka sova.
Gonatt.
Puss!


07:07

Har dessvärre varit sömlös hela natten.
men men, det är sånt man får stå ut med ibland.
Läste en persons blogg och kände hur jag började le, och kunde inte sluta.
Och på något sätt sjönk den riktiga känslan in i mig äntligen.
Har varit orolig hela natten för att den aldrig skulle göra det.
Men nu gjorde den det, och allt blev så lätt. :)

Nu ska jag bara få tiden att gå fort.
Ska kanske kolla klart på Coyote Ugly ;)

Puss!